Inledning

Som beskrivits i guide 1 och 2 har Europa satt mål att bli världens första koldioxidneutrala kontinent till år 2050 genom att minska utsläppen av växthusgaser och öka användningen av förnybara energikällor. Detta innebär att kraven på tillverkande företag ökar i takt med att nya direktiv och regelverk lanseras i linje med EU:s övergripande mål. Många SMF som levererar produkter inom tillverkande industri funderar över hur de ska lyckas uppfylla dessa krav och hur de skall komma igång.

Om du har läst guide 2 framgår det vilka regelverk som just nu antas och en översikt över vilka företag som påverkas idag. Även om du som SMF inte påverkas direkt just nu, kan dina kunder omfattas av de nya regelverken – vilket innebär att du kan påverkas indirekt. Det finns många stödinsatser att använda sig av, och det är viktigt att hela företaget, från ledning till medarbetare, är redo att ta initiativ. Genom att arbeta tillsammans och engagera både erfarna och nya krafter kan ni rusta er för att möta framtidens krav. För företag som kan visa konkreta exempel på hur de arbetar med förbättringar kopplade till klimatavtryck finns flera faktorer som kan påverka företagets framtida lönsamhet positivt:

• Medarbetare blir alltmer medvetna om klimatfrågor och ställer högre krav på företag de väljer att arbeta med eller hos.
• Ekonomisk möjlighet till nya affärer, alternativt bortfall av nya eller befintliga affärer.
• Kunder som i allt högre utsträckning efterfrågar och gör miljömedvetna val i framtiden vid nya inköp eller upphandling.

Att påbörja en ny fas i hållbarhetsarbetet är en viktig milstolpe som kräver hela organisationens engagemang. Genom att lyfta fram medarbetare som visar intresse och stötta dem som behöver mer kunskap skapas en inkluderande kultur där alla kan bidra. När varje insats blir synlig och förståelsen ökar, skapas en positiv kedjereaktion – en ”snöbollseffekt”. Lean-metodiken/filosofin bygger just på detta – att skapa förutsättningar för alla att bidra, vilket kan göra stor skillnad även på ditt företag. Genom att förstå vad som bidrar och mäta resultaten blir det enklare att sprida, kommunicera och arbeta med förbättringar inom företaget.

Beräkning klimatavtryck på företagsnivå

Klimatberäkningar på företagsnivå blir alltmer centrala för hållbarhetsarbetet och verksamhetsstrategin. Genom att mäta och analysera utsläpp och resursanvändning kan företag identifiera sina största klimatpåverkande faktorer och utveckla konkreta åtgärder för att minska sitt klimatavtryck. Dessa beräkningar ger insikt i allt från energiförbrukning till leverantörskedjans utsläpp, vilket möjliggör ett datadrivet arbete för att mäta klimatmål, stärka konkurrenskraften och uppfylla allt högre krav från kunder, investerare och regelverk.

Olika begrepp används ofta för att beskriva kedjor av varor, tjänster och deras värde, vilket kan skapa förvirring. Det är inte alltid enkelt att skilja mellan termer som leverantörskedja, försörjningskedja och värdekedja. De är beroende av varandra och används därför ofta tillsammans men det kan vara bra att förstå skillnaden. Innehållet varierar beroende på vilken produkt, tjänst eller vara vi pratar om. I denna guide pratar vi främst om hårdvaruprodukter men för att dessa skall kunna skapas och säljas med framgång krävs mycket mer än bara rena komponenter och det finns många delar som bidrar till produktens värde för kunden. Kort förklaring på skillnader kommer här:

Leverantörskedja/försörjningskedja (Supply Chain)

Fokuserar på den operativa delen av att förflytta varor och tjänster från leverantörer till slutkonsumenter. Detta inkluderar alla steg i logistik och produktion, som inköp av råmaterial, tillverkning, lagerhållning och distribution. Huvudmålet för en leverantörskedja är att optimera flödet av material och information för att minska kostnader och öka effektiviteten.

Värdekedja (Value Chain)

Handlar om de aktiviteter och processer som skapar värde för en produkt eller tjänst från idéstadiet till leverans till kund. Detta inkluderar aktiviteter som produktutveckling, marknadsföring, kundservice och allt annat som kan bidra till att höja produktens värde i kundens ögon. Syftet med värdekedjan är att maximera värdeskapandet i varje steg för att ge ett mervärde som skiljer produkten från konkurrenterna.

Sammanfattningsvis kan man säga att leverantörskedjan främst handlar om att optimera flöden och kostnadseffektivisera, det vill säga logistik och processer. Värdekedjan är mer strategiskt inriktad på att skapa mervärde och konkurrensfördelar genom alla aktiviteter som adderar värde för slutkunden.

Green House Gas (GHG) protokoll och Scope 1,2,3

Det ursprungliga ramverket för växthusgasprotokollet, känt som Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol), lanserades år 2001. Detta ramverk utvecklades av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) för att ge företag och organisationer en standardiserad metod för att mäta och rapportera sina växthusgasutsläpp. I det ursprungliga ramverket introducerades Scope 1, 2 och 3 som en standardiserad metod för att kategorisera utsläpp i olika områden och stödja företag i att mäta sina utsläpp längs hela leverantörskedjan/värdekedjan. GHG-standardens riktlinjer och principer erbjuder ett ramverk för att beräkna och rapportera växthusgasutsläpp. Den tillhandahåller en strukturerad metod för att förstå och hantera utsläpp på både företags- och produktnivå. I Sverige är det vanligt att stora företag inom energi-, transport- och tillverkningsindustrin använder GHG-protokollet för att beräkna och redovisa sina utsläpp och klimatavtryck från industriella processer. Det fungerar även som en grund för andra standarder och regelverk, såsom Science-Based Targets och CDP (Carbon Disclosure Project) klimatrapportering. GHG-protokollet täcker både företagsnivå och produktnivå, även om produktnivån är mindre känd.

Det finns två huvudsakliga standarder inom GHG-protokollet:

1. Corporate Standard

Fokuserar på att mäta och rapportera växthusgasutsläpp på företagsnivå, vilket hjälper organisationer att förstå sin totala klimatpåverkan.

2. Product Life Cycle Standard

Denna del av protokollet är specifikt inriktad på produktnivå. Den ger riktlinjer för att beräkna en produkts växthusgasutsläpp över hela dess livscykel från råmaterialutvinning, tillverkning, distribution och användning till slutlig avfallshantering. Skillnaden mellan GHG-protokollet, Product Life Cycle Perspective i ISO 14 001 serien är att den fokuserar specifikt på växthusgasutsläpp. En fullständig LCA kan inkludera andra typer av miljöpåverkan såsom vattenanvändning, markanvändning och kemisk påverkan. GHG-protokollets produktstandard liknar LCA, men fokuserar enbart på klimatpåverkan och inte på den övergripande miljöpåverkan, vilket vi beskrev i guide 1. GHG-protokollet används ofta för att skapa en grund för utsläppsmål, övervaka framsteg och rapportera klimatpåverkan i linje med hållbarhetsmål och regulatoriska krav.

Rapportering av växthusgasutsläpp enligt GHG:s utsläppsområden

Hållbarhetsrapportering för företag omfattar ofta tre huvudsakliga scope som definierats av GHG protokollet och kallas för utsläppsområden (Scope 1,2,3) när det gäller att rapportera växthusgasutsläpp. Genom att beräkna enligt dessa” scopes” kan företag få en tydlig bild av sin miljöpåverkan och andra hållbarhetsaspekter, både inom den egna verksamheten och genom hela värdekedjan.

Bilden visar vad som kan ingå i respektive ”scope”, vilket kan variera mellan företag beroende på deras position i värdekedjan, där komplexiteten ofta ökar beroende på produktens sammansättning och de involverade leverantörerna och tillverkarna. Företag rapporterar dessa ”scopes” för att ge en heltäckande bild av deras totala utsläpp och klimatpåverkan. Rapporteringen kan ske enligt standarder som GHG Protocol eller ramverk som GRI och CDP, som hjälper företag att strukturera och kommunicera sin hållbarhetsdata på ett transparent och jämförbart sätt. För att påbörja denna resa kan det vara lämpligt att ta hjälp av experter eller hitta enklare metoder för att komma igång och samla in den data och information som man behöver för att genomföra en slutlig klimatberäkning.

Beskrivning av scope 1, 2 och 3

Var i leverantörskedjan finns du?

För att förklara och tydliggöra vad olika företag i leverantörskedjan kan tillverka, presenteras några exempel framåt som visar att Scope 3 kan bli relativt komplext. Därför är det särskilt viktigt att företag i en komplex leverantörskedja har kännedom om de lagar och regelverk som redan trätt i kraft eller som kommer att göra det – oavsett om de är styrande eller rapporterande för det egna företaget idag. Om ett företag omfattas av krav på rapportering innebär det indirekt att dess leverantörer också kan komma att omfattas, antingen nu eller inom en snar framtid.

Leverantörer i leverantörskedjan som aktivt arbetar för att minska sin påverkan på miljö och klimat, utifrån de ovan nämnda perspektiven, ger kunder möjlighet att göra medvetna val i inköpsprocessen. De regelverk som nu utarbetas eller redan har trätt i kraft, exempelvis inom hållbarhets-rapportering, syftar till att styra utvecklingen mot ett mer hållbart företagande, med fokus på de tre dimensionerna ”människa, miljö, ekonomi” som beskrivs i guide 1.

Leverantörer i en leverantörskedja beskrivs ofta internationellt som Tier 1, Tier 2 och och är företagets plats i relation till den slutliga produkten. En lämplig svensk översättning av ”tier 1” kan vara ”förstahandsleverantör” eller ”primärleverantör”, beroende på sammanhanget. Några förklaringar enligt nedan:

• Tier 0 syftar på den aktör som monterar och tillverkar den slutliga produkten eller systemet som säljs till slutkunden. I bilindustrin, till exempel, är biltillverkaren (som Volvo eller BMW) ofta Tier 0, eftersom de monterar alla komponenter från Tier 1-leverantörer och skapar den färdiga bilen. Tier 0 fungerar alltså som navet i leverantörskedjan där alla komponenter sätts samman till en färdig produkt.
• Tier 1-leverantörer: Dessa levererar direkt till tillverkaren av slutprodukten (ex. biltillverkare). De levererar ofta mer avancerade komponenter eller system, som motorer eller elektronik.
• Tier 2-leverantörer: Dessa förser Tier 1-leverantörer med delkomponenter eller råmaterial som behövs för att tillverka de mer avancerade produkterna. Här kan även ytbehandling ingå som en komponent.
• Tier 3-leverantörer: Dessa levererar grundmaterial eller basprodukter som behövs för att skapa delar, exempelvis råmaterial som stål eller plast. Här kan även ytbehandling ingå som en komponent. Inom ett Tier-perspektiv (leverantörsnivåperspektiv) kallas leverantörer som tillhandahåller tjänster som el, logistik eller andra stödjande tjänster ofta för Tier 3-leverantörer eller Tier 4-leverantörer, beroende på deras position i leveranskedjan.
• Tier 3-leverantörer: Dessa leverantörer tillhandahåller ofta grundläggande material eller tjänster som behövs för att stödja produktionen hos Tier 2 och Tier 1-leverantörer. Exempel kan vara råvaruleverantörer eller tjänster som logistik och el.
• Tier 4-leverantörer: Ibland klassificeras de som är längre bort från den slutliga produkten, till exempel leverantörer av infrastruktur som energi eller specifika transporter, som Tier 4.

Det exakta tier-nivån kan variera beroende på bransch och hur leveranskedjan är organiserad, men generellt sett är det tjänsteleverantörer som är längre bort från slutprodukten som placeras på Tier 3 eller 4. Som ni märker kan denna kedja bli relativt komplex och lång och beskriver hur leverantörer samverkar i flera nivåer för att producera en slutprodukt.

Beräkning klimatavtryck på produktnivå

Livscykelanalys (LCA) och Miljövarudeklaration (EPD)

LCA (Life Cycle Assessment) och EPD (Environmental Product Declaration) är verktyg som används för att utvärdera och kommunicera miljöpåverkan från produkter eller tjänster. De har specifika syften och används i olika sammanhang för att ta faktabaserade beslut. För SMF är dessa beräkningar och metoder komplexa att implementera. Därför är de oftast inte det första steget, särskilt om företaget inte äger sin produkt eller om andra delar av verksamheten, som hållbarhetsrapportering, inte är kartlagda. Här beskrivs kort vad LCA och EPD är samt hur de relaterar till varandra.

LCA

LCA (Life Cycle Assessment) är en metod för att analysera och kvantifiera miljöpåverkan under en produkts hela livscykel, från råvaruutvinning, produktion och distribution till användning och avfallshantering. Målet med LCA är att ge en helhetsbild av de miljömässiga konsekvenserna av en produkt eller process, vilket hjälper företag att identifiera och minimera negativa miljöeffekter samt att fatta hållbara beslut i produktutvecklingsfasen och produktionsutveckling eller effektivisering. Användningsområden för LCA kan till exempel påverka:

• Produktutveckling och förbättring: för att minska miljöpåverkan.
• Jämförelse mellan olika produkter och material för att välja det mest hållbara alternativen.
• Identifiering av förbättringsmöjligheter inom leverantörskedjan/försörjningskedjan.
• Företagsstrategier för hållbarhet och klimatmål. ISO 14040-seriens standarder, Life Cycle Assessment, tar upp kvantitativa bedömningsmetoder för bedömning av miljöaspekterna av en produkt eller tjänst i hela dess livscykelstadier. Detta är en övergripande standard som omfattar alla fyra faserna av LCA.

EPD - miljövarudeklaration

EPD (Environmental Product Declaration) är ett standardiserat sätt att kommunicera resultaten från en LCA i en transparent och jämförbar form. En EPD är en miljödeklaration som baseras på internationella standarder (t.ex., ISO 14025 och EN 15804) och används för att redovisa miljödata om en produkts livscykel, som är verifierat av en tredje part. Den fokuserar på specifika miljöindikatorer som koldioxidutsläpp, energianvändning och vattenförbrukning. EPD gör det möjligt att jämföra miljöprestandan hos olika produkter och är särskilt viktiga i bygg- och tillverkningsindustrin, där de används för att uppnå miljömål och följa hållbarhetskrav.
Användningsområden för EPD inkluderar:

• Underlag för inköp och upphandling, särskilt i byggindustrin där miljödeklarationer används för att jämföra produkter.
• Uppfyllelse av miljömärkningar och certifieringssystem (som LEED och BREEAM).
• Kommunikation av miljöprestanda till kunder och andra intressenter för att stödja hållbara konsumtionsval.
• Marknadsföring och varumärkesbyggande genom att visa produktens miljövänliga egenskaper.
  

Tillsammans används LCA och EPD av företag och organisationer som vill visa sin miljöpåverkan. En EPD är vanligtvis giltig i fem år och tas fram enligt relevanta standarder. EPD:er för konstruktion är baserade på standarderna enligt ISO som beskrivits tidigare även i guide 2.

För att läsa mer om dessa standarder gå in på www.sis.se. För fler exempel på hur man kan arbeta med LCA besök suprnod.se, där presenteras ett antal exempel på företag som arbetat med GHG samt LCA och hur de har gått tillväga.

Förenklade metoder för klimatberäkning

Det finns förenklade modeller tillgängliga för beräkning av klimatavtryck. En sådan metod har utvecklats i samarbete mellan FKG (Fordonskomponentgruppen), RISE och ett antal konsultbolag, där SuPr har deltagit som projektpartner. Här beskrivs metoden kortfattat.

Metoden svarar mot skärpta krav från samhället, lagstiftare och kunder kring redovisning av produkters och enskilda artiklars klimatpåverkan. De företag som kan tillgodose dessa krav får en unik konkurrensfördel i takt med att efterfrågan på hållbara produkter ökar. Metoden uppfyller kraven för att en artikels klimatpåverkan skall kunna valideras av tredje part om så önskas. Valideringen utförs i nuläget av RISE enligt EN ISO/IEC 17029: 2019.

Metoden baseras på kända material- och processdata och kan därför användas för att redovisa klimatpåverkan både för befintliga artiklar i produktion och för framtida artiklar, vilket innebär att Klimatdatabladet kan bifogas med den vanliga offerten till kund.

För att läsa med besök FKG hemsida.

Science Based Targets initiative (SBTi)

SBTi hjälper företag att sätta vetenskapligt baserade mål för att minska sina växthusgasutsläpp i linje med Parisavtalets målsättning att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5°C eller långt under 2°C. För att beräkna och fastställa mål enligt SBTi krävs stegen i tabellen.

Att arbeta med SBTi innebär alltså inte bara att sätta mål utan och följa upp framsteg och resultat årligen. Det kräver integration av klimatstrategin i hela verksamheten och avsättning av resurser i företaget som kan arbeta systematiskt med detta arbete. Det är ett krävande arbete och inte alltid det första man tar sig an, men för de företag som har möjlighet kan det vara ett viktigt mål att sträva mot. Det finns dock andra delar som bör påbörjas först.